"Fläska på, grabbar" sa Thåström och så fick de heta det. Fläskkvartetten, eller Fleshquartet de gånger ställt in siktet internationellt. Officiellt bildat 1983. Samma år bidrog de med sina stråkar på Imperiets låt Alltid rött, alltid rätt och på den efterföljande turnén. Fem år senare gjorde de väl sin skivdebut under eget namn och egna kompositioner. Den plattan döptes till What´s Your Pleasure och på de tre låtar som innehåller sång, bidrar Freddie Wadling. Så som han skulle göra så många gånger under kvartettens karriär.
Kvartett ska tas med en nypa salt. Lätträknade är de gånger som Fläskkvartetten uppträtt som en kvartett, men fyra var de killar som träffades under sina studier på Kungliga musikhögskolan i Stockholm redan på 1970-talet. Två violinister och två cellister med varierande musikaliska bakgrunder och inspirationskällor. Visst, ibland lirar de traditionell klassisk musik, men de egna kompositionerna är så gott som alltid kryddade med rock- och punkinfluencer. Därtill bidrar nästan alltid gästmusiker med sång eller olika former av samplingar.
Fläskkvartetten gav ut ungefär 10 album, om man inte räknar med alla soundtrack till filmer och TV-serier vill säga. Samtliga plattor innehåller minst ett guldkorn, men Fire, Fire är fyllt till bredden av dem och det är en sak jag undrar: varför hör man så sällan sångerskan Lizzie Zachrissons namn nämnas och varför har hennes röst inte använts flitigare? Nå, på denna platta används den så gott som till fullo och i suverän samklang med Freddie Wadlings.
Fläskkvartettens distorderade ljudlandkap gör kanske inte entré på den här skivan, men de elektriska stråkinstrumenten kompletteras ypperligt av de programmerade rytmspåren och av slagverkaren René Martinez hantverk. Detta varvas som vanligt med en sällan upplevd fingertoppskänsla och fraseringar som får tiden att kännas överflödig. Skivan innehåller 12 spår varav en enda är instrumental. Utöver de nämnda rösterna bidrar även den brasilianska sångerskan Dalila med bakgrundsstämma på en låt.
I skrivande stund verkar det vara nästan en omöjlighet att kunna få uppleva bandet live igen. Åtminstone i dess ursprungliga form. Efter diverse rättstvister kom man visserligen fram till någon slags överenskommelse gällande upphovsrätt och framtida fördelning av inkomster så helt omöjligt är det kanske inte? Men i och med Freddie Wadlings bortgång 2016, minskade kanske behovet av den här sortens ackompanjernade cellister och/eller slagverkare. Tur är att det då finns en hel diskografi att falla tillbaka på, liksom en hel del liveframträdanden lättillgängliga på Youtube. Som till exempel det här.