Fortsätt till huvudinnehåll

Album of the Year 2007

2000 Underworld - Everything, Everything
2001 Silverbullit - Citizen Bird
2002 Circle - Alotus
2003 José Gonzáles - Veneer
2004 Silverbullit - Arc Light
2005 Bolt Thrower - Those Once Loyal
2006 Ben Frost - Theory of Machines
2007 Anna Ternheim - Leaving On A Mayday
2008 Meshuggah - ObZen
2009 Maserati - Passages
2010 Killing Joke - Absolute Dissent
2011 Kreng - Grimoire
2012 Swans - The Seer
2013 Klaus Schultze - Shadowlands
2014 Gnod - The Somnambulist’s Tale
2015 Everything Everything - Get To Heaven
2016 Swans - The Glowing Man
2017 King Gizzard & The Lizard Wizard - Flying Microtonal Banana
2018 Scars On Broadway - Dictator
2019 Tool - Fear Inoculum
2020 Paradise Lost - Obsidian
2021 Carbon Based Lifeforms - Stochastic
2022 Final - It Comes to Us All
2023 Steven Wilson - The Harmony Codex
2024 Everything Everything - Mountainhead

Den rikssvenska artisten Anna Ternheim har hängt med i mer än 20 år nu. Videon till låten To be gone (2004) spelades in i Jakobstad, Finland. Den låten finns dock inte på denna skiva.
Även om hennes två första plattor håller god nivå, så hittade Ternheim verkligen hem med Leaving on a Mayday. Ibland kan miljöombyte och en ny producent ge den sista pushen till att verkligen leverera. Formatet är ypperligt. Tio låtar som sträcker sig över drygt 40 minuter utgör en perfekt ram för de flesta album. Innehållet sitter kanske bäst under en regnig höstdag, men Anna Ternheims melankoliska uttryck är säkert på normalnivå för oss här på andra sidan viken. Året runt.

Anna Ternheims röst är känslig, ibland nästan bräcklig och samtidigt kraftfull. Hon vinner inga tävlingar i sångteknik och det behöver hon heller inte göra då färgen i tonerna fullständigt matchar och kompletterar det övriga ljudlandskap den befinner sig i. Björn Yttling, känd från Peter Bjorn and John, har en del fingrar med i också den här syltburken. Han står för så väl produktion som arrangemang och trakterande av diverse instrument.
För mig personligen är liveformatet det bästa sättet att upptäcka ny musik. 2009 åkte Freddie Wadling, Anna Ternheim och Joakim Thåström på Sverigeturné och i juli samma år uppträdde de på Långholmen i Stockholm. En helhetsupplevelse som undertecknad sent ska glömma, där Ternheim för mig då var den enda obekanta och samtidigt den som gjorde det mest bestående intrycket. Kan jag konstatera så här 15 år senare.

Populära inlägg i den här bloggen

Album of the Year 2024

2000 Underworld - Everything, Everything 2001 Silverbullit - Citizen Bird 2002 Circle - Alotus 2003 José Gonzáles - Veneer 2004 Silverbullit - Arc Light 2005 Bolt Thrower - Those Once Loyal 2006 Ben Frost - Theory of Machines 2007 Anna Ternheim - Leaving On A Mayday 2008 Meshuggah - ObZen 2009 Maserati - Passages 2010 Killing Joke - Absolute Dissent 2011 Kreng - Grimoire 2012 Swans - The Seer 2013 Klaus Schultze - Shadowlands 2014 Gnod - The Somnambulist’s Tale 2015 Everything Everything - Get To Heaven 2016 Swans - The Glowing Man 2017 King Gizzard & The Lizard Wizard - Flying Microtonal Banana 2018 Scars On Broadway - Dictator 2019 Tool - Fear Inoculum 2020 Paradise Lost - Obsidian 2021 Carbon Based Lifeforms - Stochastic 2022 Final - It Comes to Us All 2023 Steven Wilson - The Harmony Codex 2024 Everything Everything - Mountainhead Har du någonsin sett en film som känns som att du sett den tidigare? Som att varje scen som följer inte bara är självklart uppenbar, utan också som a...

Fleshquartet - Fire, Fire (1996)

 "Fläska på, grabbar" sa Thåström och så fick de heta det. Fläskkvartetten , eller Fleshquartet de gånger ställt in siktet internationellt. Officiellt bildat 1983. Samma år bidrog de med sina stråkar på Imperiets låt Alltid rött, alltid rätt och på den efterföljande turnén. Fem år senare gjorde de väl sin skivdebut under eget namn och egna kompositioner. Den plattan döptes till What´s Your Pleasure och på de tre låtar som innehåller sång, bidrar Freddie Wadling . Så som han skulle göra så många gånger under kvartettens karriär. Kvartett ska tas med en nypa salt. Lätträknade är de gånger som Fläskkvartetten uppträtt som en kvartett, men fyra var de killar som träffades under sina studier på Kungliga musikhögskolan i Stockholm redan på 1970-talet. Två violinister och två cellister med varierande musikaliska bakgrunder och inspirationskällor. Visst, ibland lirar de traditionell klassisk musik, men de egna kompositionerna är så gott som alltid kryddade med rock- och punkinf...

Tiamat - A Deeper Kind of Slumber (1997)

Vid det här laget hade Johan Edlund sedan länge skakat av sig det svenska dödsmetallspöket som han sprang ur under sent 1980-tal. Senast efter debuten Sumerian Cry , integrerades de gotiskt inspirerade tongångarna i Tiamat s fjälliga kompositionskropp och fick vart efter allt större utrymme tills de ungefär vid tidpunkten för uppföljaren till  A Deeper Kind of Slumber inte var mycket mera än en generad replik av Andrew Eldritch senare utgivningar. Nu kanske det verkar som om Tiamat är ett enmansprojekt och det är det i viss mån. Åtminstone om man ser till bandets medlemsomsättning och vem det är som skapar det mesta. Så väl textmässigt, musikmässigt, visuellt, och konceptuellt så är det just Johan Edlund som står som upphovsmakare. Han har dessutom alltid ett finger i burken då det gäller produktion. Om inledningsstycket i denna text anses vara pejorativt, är det bara för att försöka skapa någon sorts balans i reflektionen.  A Deeper Kind of Slumber är nämligen ett mästerv...