2000 Underworld - Everything, Everything
2001 Silverbullit - Citizen Bird
2001 Silverbullit - Citizen Bird
2002 Circle - Alotus
2003 José Gonzáles - Veneer
2004 Silverbullit - Arc Light
2005 Bolt Thrower - Those Once Loyal
2006 Ben Frost - Theory of Machines
2007 Anna Ternheim - Leaving On A Mayday
2008 Meshuggah - ObZen
2009 Maserati - Passages
2010 Killing Joke - Absolute Dissent
2011 Kreng - Grimoire
2012 Swans - The Seer
2013 Klaus Schultze - Shadowlands
2014 Gnod - The Somnambulist’s Tale
2015 Everything Everything - Get To Heaven
2016 Swans - The Glowing Man
2017 King Gizzard & The Lizard Wizard - Flying Microtonal Banana
2018 Scars On Broadway - Dictator
2019 Tool - Fear Inoculum
2020 Paradise Lost - Obsidian2021 Carbon Based Lifeforms - Stochastic
2022 Final - It Comes to Us All
2023 Steven Wilson - The Harmony Codex
2024 Everything Everything - Mountainhead
Skriver, framför och producerar man all musik på en skiva, kan man ju lika gärna inkludera sitt eget namn i artistmonikern. Ämnar man sedan framföra det hela live, kan man ju lika gärna låta resten av bandnamnet hänga med från den självbetitlade debutplattan. Debuten som hur bra som helst hade kunnat toppa min Album of the Year 2008, är i mitt tycke snäppet vassare än denna uppföljare, men Meshuggahs mästerverk Obzen kan inte ignoreras i detta sammanhang.
Dictator spelades in redan 2012, men i och med att Daron Malakians huvudband System of a Down då turnerade flitigt och till och med spekulerade kring ny musik, förblev inspelningen kvar i studion. Och tur är väl det. Annars hade den åtminstone aldrig funnits med i detta sammanhang. 2018 känns skivan kanske dessutom mer aktuell än någonsin. Liksom i SOAD-sammanhang är Malakian inte heller här särskilt subtil i sitt uttryck. Vare sig musikaliskt eller textmässigt. Öppningsspåret Lives släpptes också som singel och intäkterna från den första veckans försäljning donerades till Hayastan All Armenian Fund vars syfte är att återuppbygga Armenines ekonomi och stöda regionens välmående.
Till skillnad från till exempel Serj Tankian (sångare i SOAD) tycks inte Malakian ha behov av större utsvävningar från det traditionella ljudlandskap som han levererat sedan slutet av 1990-talet, med tydliga spår från thrashmetallens glansålder i smidig mix med mellanöstern-aktiga toner. Så saknar man System of a Down, är Daron Malakian and Scars on Broadway ett ypperligt substitut. Likheterna dem emellan är betydligt större än skillnaderna.