Även om vi med facit på hand kan konstatera att låtar som Light my Fire och Break on Through är klart större hittar än vad the Doors uppbådade med på uppföljaren, så går det inte att ta miste på det självförtroende bandet fick efter sin självbetitlade debut som ju utkom tidigare samma år. Efter några månaders turnerande var gruppen dessutom mer samspelta än någonsin.
Frontmannen, sångaren och textförfattaren Jim Morrison har gått till historien bland annat som bråkmakare, alkoholist och utforskare av medvetandets gränser, men ännu i det här skedet ledde dessa utsvävningar tydligen inte till några större begränsningar i inspelningsprocessen.
Då vi snackar the Doors, är det till 3/4 utbildade musiker vi har att göra med. Såväl keyboardisten Ray Manazrek och trummisen John Densmore var jazzmusiker, medan gitarristen Robbie Krieger hade försett sig med en något bredare skolning inom genrer som flamenco, folk, blues och jazz. Morrison var å andra sidan autodidakt både vad gäller sång och text. Hans poetiska textframställningar debatteras inte sällan om huruvida de är irrationellt nonsens eller djupa betraktelser av hans utforskningar av medvetandets gränser.
Tilläggas bör att Manzarek, förutom att traktera orgeln, även under bandets liveframträdanden framförde baspartierna på sin keyboard. Även på skiva bidrar han vid tillfällen med detta.
Strange Days består av 10 låtar, varav avslutnigsspåret är en 11 minuter lång spegling av musikens upphörande i When the Music´s Over. Tidsmässigt tilltagna avslutningslåtar kom att höra till ett av the Doors kännetecken. Nu känner jag inte till hur the Doors kompositioner kreerades, men senast på detta album är det inte långsökt att tycka att musiken komponerades till en färdig skriven text. Så pass väintregrerat är helhetsuttrycket. Valet av Paul A. Rothchild som bandets producent måste även det anses vara en lycksoträff.
The Doors skiljer sig delvis från 1960-talets populärmusik på så sätt att de flesta grupper helst förmedlade positiva boy meets girl- budskap, medan the Doors till stor del hade ett mörkare budskap. Såväl text- som kompositionsmässigt. Något som kanske började lösas upp undan för undan då omvärldens förväntningar på bandets uttryck blev för starkt att hålla ifrån sig.
Favorilåtar: Strange Days, Unhappy Girl, People Are Strange, My Eyes Have Seen You, I Can´t See Your Face In My Mind, When the Music´s Over
Genre: Psykedelsik Rock
Betyg: 5,7 / 7