2000 Underworld - Everything, Everything
2001 Silverbullit - Citizen Bird
2001 Silverbullit - Citizen Bird
2002 Circle - Alotus
2003 José Gonzáles - Veneer
2004 Silverbullit - Arc Light
2005 Bolt Thrower - Those Once Loyal
2006 Ben Frost - Theory of Machines
2007 Anna Ternheim - Leaving On A Mayday
2008 Meshuggah - ObZen
2009 Maserati - Passages
2010 Killing Joke - Absolute Dissent
2011 Kreng - Grimoire
2012 Swans - The Seer
2013 Klaus Schultze - Shadowlands
2014 Gnod - The Somnambulist’s Tale
2015 Everything Everything - Get To Heaven
2016 Swans - The Glowing Man
2017 King Gizzard & The Lizard Wizard - Flying Microtonal Banana
2018 Scars On Broadway - Dictator
2019 Tool - Fear Inoculum
2020 Paradise Lost - Obsidian2021 Carbon Based Lifeforms - Stochastic
2022 Final - It Comes to Us All
2023 Steven Wilson - The Harmony Codex
2024 Everything Everything - Mountainhead
Ett decennium fyllt av rykten kring utgivningsdatum lämnar inte många förhoppningar om att ett nytt album faktiskt någonsin kommer att se dagens ljus. De som följt Tool genom åren, känner mer eller mindre till bandmedlemmarnas utmanande kreativa processer och hur dessa ofta bidragit till att i synnerhet vokalisten Maynard James Keenan känt sig tvunget till att söka sig till alternativa musikaliska och konstnärliga uttryck under de ofta utdragna komposiotions- och inspelningssessionerna. När juridiska fnurror på tråden med skivbolag och övriga samarbetspartners adderas, bör man nog ha förståelse för att det dröjde hela 13 år innan deras femte studioalbum Fear Inoculum till sist hittade ut ur studion.
Trots ett långt tidsspann mellan 10,000 Days (2006) och Fear Inoculum, är det inga direkta överraskningar vi bjuds på. Däremot upplevs alla delkomponenter ha förfinats och i och med den här plattan uppnår nog Tool sitt kulmen i så väl komposition, utförande och produktion. Batteristen Danny Carey begränsar i och för sig sällan sitt uttryck med ett traditionellt trumset, men nu inkluderas de afrikanska rytminstrumenten mer än någonsin. Gitarristen Adam Jones och basisten Justin Cancellor fördjupar nu ytterligare sin förmåga att förmedla en sällsynt lyssnad kombination. Ett typexempel på att motpoler attraherar varandra. Tool har alltid hittat briljanta vinklar i att sammanställa samtliga enheter till att komplettera och ibland kontrastera varandra till en unik helhet. Som exempel kan nämnas titelspåret på albumet Lateralus, där lyriken beskriver det mänskliga behovet av att utforska verkligheten i syfte att uppnå en djupare förståelse. Textraden "spiral out" kompletteras genialiskt på flera plan med en musikalisk karta över Fibonaccisekvensen. Något direkt motsvarande har vad jag vet ännu inte upptäckts på någon av de efterkommande albumen, men trenden att spegla text och musik är ändå minst lika tydlig som någonsin.
Tool kategoriseras alltjämt som progressiv rock eller metal. Liksom alla genrebeskrivningar är detta i bästa fall en fingervisning, i värsta fall något som leder in en oinvigd lyssnare till förutfattade meningar om vad hen kommer att uppleva. Så min rekommendation är att använda beskrivningen enbart som en teknisk karta över arrangemang. Den verkliga upplevelsen är så mycket djupare än taktbyten och polyrytmer.